Gethuset, gavlar

Gavlarna tänkte jag först klä med liningsbrädor enligt lokal tradition, men eftersom de är så små valde jag att kosta på mig (tidsmässigt) en lite finare utsmyckning inspirerad av ett härbre (tror jag det heter) jah såg i blekinge för några år sedan.

Här hugger jag till den nedersta regeln som klädselbrädorna ska spikas i, dylika justeringar är mycket praktiskt att göra med yxa, speciellt eftersom jag jobbar uppe på en byggnadsställning.

Gavel1Ett bra tips om man jobbar med reglar som är kraftigt vridna är att skruva fast en lång tving enligt bild och använde den som hävstång för att vrida regeln i läge innan man fäster den. Tänk bara på att fästa regeln så nära regelns ände som möjligt.

Gavel2

Alla reglar är monterade, litet urtag har gjorts i den vertikala regeln för att passa i hanabandet och den nedre regeln, på så sätt slipper man spikplåtar men får ändå en kraftig kontstruktion som är vridstyv och spikfast. Dessutom är den mycket roligare att göra. Helst ska spikarna gå genom båda reglarna och sedan bockas i den spetsiga änden för att låsa delarna mot varandra. På denna bilden har jag monterat de första två klädselbrädorna som är 1″ tjocka, övriga är 3/4″.

Gavel3

Gethuset, takläggning

…..jaha, här skulle varit ett gäng bilder på takläggningen. De är antingen försvunne eller hade fotografen för mycket annat att tänka på vid tillfället. Det blev återvunnen villa-eternit till taket, alternativet var begagnad plåt. Tycker nog att av två dåliga alternativ var detta det bästa för byggnadens utseende, och definitivt snabbast och billigast eftersom jag inte behöver lägga något kondensskydd. Kostnaden för taket blev ca 400kr + körning till lantmännen där jag för den summan köpte takskruv med packning.

Planen är att stomme + tak inte ska kosta mycket mer än 1000kr målad och färdig för inredning. Får se hur det blir med den saken. Virket räknas inte in kalkylen, men det har ju kostat en del att såga och köra fram även om det är ganska marginellt.

Håll till godo med en ganska intetsägande bild där en del av taket skymtar i bildens övredel.

Takläggning

Jag kan istället bjuda på en bild av ett magnifikt spåntak på Sporrakulla-gårdens uthus. Åk dit om ni har möjilghet, en fantastisk plats.

sporrakulla

Gethuset, takstolar del 3

Har haft en hel del tekniska problem med bildhanteringen den senaste tiden, tror jag hittat en lösning nu. Så förhoppningsvis ska det bli lite tätare mellan inläggen ett tag framöver.

Det har blivit dags att montera takstolarna, eftersom det är  en liten byggnad bryr jag mig inte om att ta några mått. Små byggnader ger små fel och det är inga problem att kompensera för det vid takläggningen. Däremot finns det två saker som jag kontrollerar, dels ska de mittersta takstolarna stå i linje med de yttre och dels ska de yttre takstolarna luta svagt utåt enligt gammal tradition. Min uppfattning är att det viktiga egentligen inte är att gaveltakstolarna lutar utåt, men att de absolut inte får luta in mot byggnaden och samla regnvatten. En takstol som stäls 100% i lod kan vid byggets slut luta lite åt fel hål om det vill sig illa, däremot kan en takstol som lutas utåt några tum från början aldrig få fel lutning oavsett hur man klantar sig.(inom vissa rimliga gränser)

Strax över en tum har jag mellan nock och takfot. Lodsnöre fästes helt enkelt i nock, sedan lossar jag skruvarna i stödbrädorna och justerar takstolen.

 

tak1

 

 

När de yttre takstolarna är justerade fäster man lämpligtvis två identiska distanser i förutnämnda takstolar, sedan mäter man avståndet mellan lina och takstol på de mittersta, stämmer det inte är det bara att lossa skruvarna i stödbrädorna och luta takstolen tills den står i linje.

 

tak2

tak3

 

 

 

Gethuset, takstolar del 2

För att få en linje att gå efter när jag ska såga ytan som ska vila mot lejden mäter jag från nock ner till ett bestämt mått på båda sidorna. Sedan snörslår jag där mellan. För att få fram måttet är det lämpligt att använda sig av Pythagoras sats. Ta måttet mellan överliggarnas utsidor och lägg till några centimeter så har du ett första mått att gå efter.

På bilden nedan ska vinkelhakens spets placeras där man i förväg mätt ut byggnadens bredd mätt från överliggarens utsida.

takstolar 2

Så här ser takstolen ut på de två som ska vara mitt på byggnaden.

 

takstolar 3

…och så här ser takstolen ut på de som ska vara vid gavlarna, det extra urtaget är till för att tappen på hörnstolparna inte ska ta mot när väggarna krymper på våren. Som extra stöd slår jag en 1″ bräda på takstolens sida för att kompensera för urtaget. Bild på det kommer längre fram

 

takstolar 4

Gethuset, takstolar

 

 

 

Takstolarna tillverkar jag i begagnat 3×6″ virke. Vid nock gör jag två blad som spikas ihop. Takvinkeln är 45 grader, en bra vinkel som är lätt att jobba med, lätt att räkna på och som fungerar till de flesta typer av taktäckning.

I nock sammanfogas takstolarna med blad som jag gör någon tum längre än de behöver vara, den sista biten sågas av när de är ihopspickade.

20150721_161402

 

Första takstolen får vara mall till de andra, viktigt att inte byta mall, för oavsett hur noggrann man är blir det lätt fel om man gör så. (fel blir det ändå, men gäller att hålla det till ett minimum med så lite ansträngning som möjligt)

 

20150721_161414

 

20150721_161423

 

Först spikar jag ihop bladen med 2″ spik, mest för att hålla dem på plats. När de är injusterade avslutar jag med 4″ spik som spikas genom och böjs på baksidan för att inte kunna krypa ut.

 

 

20150721_161801

Gethuset, överliggare (lejd)

Denna byggnadsdel har nog många lokala namn, de jag kan komma på rätt upp och ner är hammarband, lejd och överliggare. Det senare är vad min föräldrar kallat den och därför mitt naturliga val. Det är alltså frågan om det översta tirmret som binder ihop lång och kortsidor. Här har man i många fall använt väldiga dimensioner både i plankformat och som fyrkantsvirke. Jag vill minnas att en av de grövsta jag sett (tror det är Lunnahöja stugan) mätte runt 20x40cm. Överliggaren på bilden mäter ca 12x22cm, och har fått de dimensionerna dels för att det krävs och dels för stocken jag såga inte kunde ge grövre virke än så. Jag har tyvärr gjort en stor miss i virkesvalet till överliggaren, ska se om jag kan göra ett inlägg om det senare. Påföljden av mitt val är kraftig sprickbildning i ändarna vilket kunde undvikits om jag sågat stocken annorlunda eller helt enkelt valt ett annat timmer. (nu hade jag ju bara en stock kvar så det var inte så mycket att be för)

Hål för hörnstolpens tapp.

Överliggare

Påbörjat tapphål till stolpe, använder motorsåg med klyvkedja till förarbete när det bär sig. Vilket det knappt gjorde i detta fallet.

Överliggare2

Överliggare3

Hak som ska gripa över kortsidans överliggare(diskutabelt om man kan kalla det överliggare). Avlastar hörnstolpens tapp och stabiliserar bygget, egentligen inte motiverat på ett litet hus som detta.

Överliggare4

Gethuset, bålar

 

 

Regn, familj, skörd och ett antal bröllop har fått projektet att stanna av tillfälligt. Tanken är att få på tak, fönster och dörrar innan Augusti är slut. Det har i all fall blivit dags att passa in bålarna vilket är det överlägset mest tidskrävande momentet i bygget. Jag tänker inte gå in i detalj på hur själva tillpassning går till denna gången.

Dubb till nedersta bålen, tillpassas medelst Wetterlings fantastiska snickaryxa som tyvärr bara är lånad. Kanske ger mig själv en sådan i julklapp. Notera att nederdelen av stolpen är behandlad, gör bara det på dåligt virke som den på bilden där den största årsringen uppmättes till 15 mm!!

Bålar1

Ett visst mått av våld krävs alltid, speciellt på nedersta bålarna. På bilden är min favorit klubba och för tillfället min enda eftersom de andra är sönderslagna. Huvudet är avenbok och skaftet ask, avenbok är troligtvis det överlägset bästa materialet till träklubbor eftersom det är extremt hårt och har väldigt sega fibrer.

 

Bålar2

 

Dörrhål och ett av många moment i tillpassningen.

 

 

Bålar3

 

Motsatta sida med ett annat typ av dörrhål, sjunkmån måste lämnas ovanför dörrstolparna.

Bålar4

 

Gethuset, stolpar

En liten miss under byggets gång gjorde att jag fick lutningen på fotträt fel. Alltid tråkigt när man gör dylika missar men denna miss är ganska lätt att åtgärda medelst hyvel och lostock

IMG_2118

Stolparna stagas efter att de vägts in noggrant för att få rätt lutning, stagen får sedan sitta kvar tills lejden är ilagd på respektive sida. Är det viktigt att stolparna inte får röra sig under byggets gång måste man staga på minst två ställen på varje sida av stolpen. Gärna en högt uppe och en långt nere, ett jobb som blivit betydligt enklare idag när man har tillgång till skruv och skruvdragare. När man står där och skruvar är det omöjligt att inte ställa sig frågan hur man gjorde när det varken fanns spik eller skruv på arbetsplatsen, givetvis har jag mina teorier men det får bli till ett annat inlägg.

IMG_2159

Gethuset, skiftesverk med tät timra

I min värld finns det i stora drag två typer av skiftesverk, det stolpburna som med sina stolpar bär byggnadens tyngd vilket först och främst förknippas med logar och andra ekonomibyggnader men som även använts flitigt till bostadsbyggnader när det varit ont om virke och/eller det funnits god tillgång på kalk/lerbruk för att täta bålarna. Vilket jag dock misstänker är en senare företeelse. Sedan har vi det täta skiftesverket där takets tyngd helt och hållet vilar på bålarna som pressas ihop och därmed tätar byggnaden, denna byggnadstyp är först och främst förknippad med bostadshus men jag misstänker att det även använts till lagårdar i ganska stor utsträckning som behövde vara ett lite varmare utrymme för djurens skull.

Vårens byggprojekt som går under namnet Gethuset ska bli ett litet skiftesverk med sk tät timra. Ett lite mer komplicerat och virkeskrävande byggsätt. Virkeskrävande på så sätt att det krävs mer volym virke för att få samma volym i byggnaden jämfört med ett stolpburet skiftesverk. Det ställer också lite högre krav på virkeskvalitet, vilket också kan uppvägas genom att öka dimensionerna på vissa byggnadsdelar.

Fotträ upplagt och hörnstenar på plats.

IMG_2102

Hörnorna sammanfogas medelst en tapp som sticks in i långsidans fotträ och sedan säkras med två ekdubbar. Av någon anledning har folk i allmänhet för sig att dubbarna måste vara runda vilket är helt fel. Det går säkert bra att i vissa fall använda runda dubbar men jag har ännu inte träffat på någon rund dubb i gamla konstruktioner, de ska vara 4 eller 8 kantiga för att tränga in hålets sidor och därmed säkra dem från att röra sig.

IMG_2103

Hästbox Gögalund, murning

Sista momentet förutom bygge av grind som ska gå att fälla ut mot dörren till vänster på bild. Murningsarbetet visa sig vara mycket svårare än jag räknat med, ser ju så enkelt ut när en van murare gör det. Teglet jag använt är återvunnet och bruket är kalkbruk för att klara träets rörelser. Dessutom vill jag ha ett bruk som är bra på att transportera fukt från virket. Det sitter skruv i i början och slutet på varje skift som armering. murning1 murning2 murning3