Sista momentet förutom bygge av grind som ska gå att fälla ut mot dörren till vänster på bild. Murningsarbetet visa sig vara mycket svårare än jag räknat med, ser ju så enkelt ut när en van murare gör det. Teglet jag använt är återvunnet och bruket är kalkbruk för att klara träets rörelser. Dessutom vill jag ha ett bruk som är bra på att transportera fukt från virket. Det sitter skruv i i början och slutet på varje skift som armering.

Nu är tyvärr projektet betydligt längre gånget än inläggen visar och jag har hunnit påbörja ett mindre projekt till några andra av gårdens invånare. Därför kommer här en liten bildkavalkad för att komma ikapp.

Mellanstolpe som med laxning och dubb som låser med hjälp av kil på baksidan, alla synliga ytor hyvlas.

Möte fotträ och stolpe, fick göra ett litet urtag i fotträt för att stolpen skulle passa.

Det känns ofta som att påringning är halva jobbet, och i vissa falla kan det faktiskt vara så. Tar man god tid på sig att rita och mäta så behöver man i bästa fall inte göra några justeringar vid slutmontering, vilket är en av de största tidstjuvarna. Tänker inte gå in närmare på metoder denna gången, men jobbar man med grovt virke gäller det att ta hänsyn till betydligt fler faktorer än när man jobbar med dimensionshyvlat byggnadsvirke som är lätt att forma, böja och töja i efterhand. Lite kortfattat gäller det att ta hänsyn till att timret sällan är är vinkelrätt eller har exakt de mått man beställt, ex är en 5″ stolpe sällan exakt 5″ och aldrig 90 grader i hörnen. Dessutom ska man ta hänsyn till böjar och vridningar på timret. Så det gäller att inte stirra sig blind på vad lostock och vinkelhake säger, vid någon punkt måste man ta hänsyn till de faktiska förutsättningarna.

Påritning lösholt. Järn bitarna som sticker upp ur fotträt säkrar rörelser i sidled.

Eftersom jag inte kommer gjuta någon klack kommer timret vila direkt mot betonggolvet, och i ett gammalt stall är golven oftast allt annat än plana. Det löser jag genom att bila timrets undersida så det följer golvets konturer, när man ritar upp konturerna är det bra om fotträts översida är i lod för att under lätta inpassning  av stolparna.

Jag har en gränsfors timmerbila vilket är ett våldsamt effektivt verktyg till att avverka material, men lämnar en hel del att önska när det är precisionsarbete. Här kommer den dock väl till pass, räknar inte med att undersidan av virket kommer inspekteras de närmaste 30 åren. Notera inhuggen som jag gjort med en vanlig huggyxa för att förebygga urfläkning.

Stolparna sammanfogas med takbjälken via en tapp som enligt tradition görs 1,5″ från ytterkant och 1,5″ bred. Här måste jag dock hålla lite andra mått pga den dåliga takbjälken. Stolpen kommer vila på ett fotträ som i sin tur vilar direkt på golvet. Eftersom det är lite knepigt att göra tapp även vid foträt kommer jag använda en grov ekdubb som går snett ner i båda ämnena. Ursågning med cirkelsåg.

Finjustering görs med yxa eller stämjärn på alla ytor, cirkelsågen är bara till för att snabbt kunna avverka det grövsta. Det brukar vara lämpligt att lämna ca 5 mm trä kvar till strecket.

Fasning av tappen för att underlätta vid montering, något överdriven fasning i det här fallet.

En av två stolpar provmonterad.