Gethuset, överliggare (lejd)

Denna byggnadsdel har nog många lokala namn, de jag kan komma på rätt upp och ner är hammarband, lejd och överliggare. Det senare är vad min föräldrar kallat den och därför mitt naturliga val. Det är alltså frågan om det översta tirmret som binder ihop lång och kortsidor. Här har man i många fall använt väldiga dimensioner både i plankformat och som fyrkantsvirke. Jag vill minnas att en av de grövsta jag sett (tror det är Lunnahöja stugan) mätte runt 20x40cm. Överliggaren på bilden mäter ca 12x22cm, och har fått de dimensionerna dels för att det krävs och dels för stocken jag såga inte kunde ge grövre virke än så. Jag har tyvärr gjort en stor miss i virkesvalet till överliggaren, ska se om jag kan göra ett inlägg om det senare. Påföljden av mitt val är kraftig sprickbildning i ändarna vilket kunde undvikits om jag sågat stocken annorlunda eller helt enkelt valt ett annat timmer. (nu hade jag ju bara en stock kvar så det var inte så mycket att be för)

Hål för hörnstolpens tapp.

Överliggare

Påbörjat tapphål till stolpe, använder motorsåg med klyvkedja till förarbete när det bär sig. Vilket det knappt gjorde i detta fallet.

Överliggare2

Överliggare3

Hak som ska gripa över kortsidans överliggare(diskutabelt om man kan kalla det överliggare). Avlastar hörnstolpens tapp och stabiliserar bygget, egentligen inte motiverat på ett litet hus som detta.

Överliggare4

Gethuset, bålar

 

 

Regn, familj, skörd och ett antal bröllop har fått projektet att stanna av tillfälligt. Tanken är att få på tak, fönster och dörrar innan Augusti är slut. Det har i all fall blivit dags att passa in bålarna vilket är det överlägset mest tidskrävande momentet i bygget. Jag tänker inte gå in i detalj på hur själva tillpassning går till denna gången.

Dubb till nedersta bålen, tillpassas medelst Wetterlings fantastiska snickaryxa som tyvärr bara är lånad. Kanske ger mig själv en sådan i julklapp. Notera att nederdelen av stolpen är behandlad, gör bara det på dåligt virke som den på bilden där den största årsringen uppmättes till 15 mm!!

Bålar1

Ett visst mått av våld krävs alltid, speciellt på nedersta bålarna. På bilden är min favorit klubba och för tillfället min enda eftersom de andra är sönderslagna. Huvudet är avenbok och skaftet ask, avenbok är troligtvis det överlägset bästa materialet till träklubbor eftersom det är extremt hårt och har väldigt sega fibrer.

 

Bålar2

 

Dörrhål och ett av många moment i tillpassningen.

 

 

Bålar3

 

Motsatta sida med ett annat typ av dörrhål, sjunkmån måste lämnas ovanför dörrstolparna.

Bålar4

 

Gethuset, stolpar

En liten miss under byggets gång gjorde att jag fick lutningen på fotträt fel. Alltid tråkigt när man gör dylika missar men denna miss är ganska lätt att åtgärda medelst hyvel och lostock

IMG_2118

Stolparna stagas efter att de vägts in noggrant för att få rätt lutning, stagen får sedan sitta kvar tills lejden är ilagd på respektive sida. Är det viktigt att stolparna inte får röra sig under byggets gång måste man staga på minst två ställen på varje sida av stolpen. Gärna en högt uppe och en långt nere, ett jobb som blivit betydligt enklare idag när man har tillgång till skruv och skruvdragare. När man står där och skruvar är det omöjligt att inte ställa sig frågan hur man gjorde när det varken fanns spik eller skruv på arbetsplatsen, givetvis har jag mina teorier men det får bli till ett annat inlägg.

IMG_2159

Gethuset, skiftesverk med tät timra

I min värld finns det i stora drag två typer av skiftesverk, det stolpburna som med sina stolpar bär byggnadens tyngd vilket först och främst förknippas med logar och andra ekonomibyggnader men som även använts flitigt till bostadsbyggnader när det varit ont om virke och/eller det funnits god tillgång på kalk/lerbruk för att täta bålarna. Vilket jag dock misstänker är en senare företeelse. Sedan har vi det täta skiftesverket där takets tyngd helt och hållet vilar på bålarna som pressas ihop och därmed tätar byggnaden, denna byggnadstyp är först och främst förknippad med bostadshus men jag misstänker att det även använts till lagårdar i ganska stor utsträckning som behövde vara ett lite varmare utrymme för djurens skull.

Vårens byggprojekt som går under namnet Gethuset ska bli ett litet skiftesverk med sk tät timra. Ett lite mer komplicerat och virkeskrävande byggsätt. Virkeskrävande på så sätt att det krävs mer volym virke för att få samma volym i byggnaden jämfört med ett stolpburet skiftesverk. Det ställer också lite högre krav på virkeskvalitet, vilket också kan uppvägas genom att öka dimensionerna på vissa byggnadsdelar.

Fotträ upplagt och hörnstenar på plats.

IMG_2102

Hörnorna sammanfogas medelst en tapp som sticks in i långsidans fotträ och sedan säkras med två ekdubbar. Av någon anledning har folk i allmänhet för sig att dubbarna måste vara runda vilket är helt fel. Det går säkert bra att i vissa fall använda runda dubbar men jag har ännu inte träffat på någon rund dubb i gamla konstruktioner, de ska vara 4 eller 8 kantiga för att tränga in hålets sidor och därmed säkra dem från att röra sig.

IMG_2103