Gethuset, överliggare (lejd)

Denna byggnadsdel har nog många lokala namn, de jag kan komma på rätt upp och ner är hammarband, lejd och överliggare. Det senare är vad min föräldrar kallat den och därför mitt naturliga val. Det är alltså frågan om det översta tirmret som binder ihop lång och kortsidor. Här har man i många fall använt väldiga dimensioner både i plankformat och som fyrkantsvirke. Jag vill minnas att en av de grövsta jag sett (tror det är Lunnahöja stugan) mätte runt 20x40cm. Överliggaren på bilden mäter ca 12x22cm, och har fått de dimensionerna dels för att det krävs och dels för stocken jag såga inte kunde ge grövre virke än så. Jag har tyvärr gjort en stor miss i virkesvalet till överliggaren, ska se om jag kan göra ett inlägg om det senare. Påföljden av mitt val är kraftig sprickbildning i ändarna vilket kunde undvikits om jag sågat stocken annorlunda eller helt enkelt valt ett annat timmer. (nu hade jag ju bara en stock kvar så det var inte så mycket att be för)

Hål för hörnstolpens tapp.

Överliggare

Påbörjat tapphål till stolpe, använder motorsåg med klyvkedja till förarbete när det bär sig. Vilket det knappt gjorde i detta fallet.

Överliggare2

Överliggare3

Hak som ska gripa över kortsidans överliggare(diskutabelt om man kan kalla det överliggare). Avlastar hörnstolpens tapp och stabiliserar bygget, egentligen inte motiverat på ett litet hus som detta.

Överliggare4

Annonser

Gethuset, bålar

 

 

Regn, familj, skörd och ett antal bröllop har fått projektet att stanna av tillfälligt. Tanken är att få på tak, fönster och dörrar innan Augusti är slut. Det har i all fall blivit dags att passa in bålarna vilket är det överlägset mest tidskrävande momentet i bygget. Jag tänker inte gå in i detalj på hur själva tillpassning går till denna gången.

Dubb till nedersta bålen, tillpassas medelst Wetterlings fantastiska snickaryxa som tyvärr bara är lånad. Kanske ger mig själv en sådan i julklapp. Notera att nederdelen av stolpen är behandlad, gör bara det på dåligt virke som den på bilden där den största årsringen uppmättes till 15 mm!!

Bålar1

Ett visst mått av våld krävs alltid, speciellt på nedersta bålarna. På bilden är min favorit klubba och för tillfället min enda eftersom de andra är sönderslagna. Huvudet är avenbok och skaftet ask, avenbok är troligtvis det överlägset bästa materialet till träklubbor eftersom det är extremt hårt och har väldigt sega fibrer.

 

Bålar2

 

Dörrhål och ett av många moment i tillpassningen.

 

 

Bålar3

 

Motsatta sida med ett annat typ av dörrhål, sjunkmån måste lämnas ovanför dörrstolparna.

Bålar4